Hörneå bys hemsida www.becken.se
Vägar Nordmaling 1649
År 1649 skapades en karta över Ångermanlands norra kustsocknar. Ansvarig för denna var Jacob Kristoffersson Stenklyft. Denna Stenklyft anses kunna härledas till den gamla Bureätten. Det är nog många läsare som har släktband från 1300-talet till denna släkt med koppling till Bureå i norra Västerbotten. Här är fokus på gamla vägar och inte släktforskning.
Stenklyfts karta från 1649 beskriver från norr till söder fyra "Sochnor";
1) Nordmalingh
2) Grundsunda
3) Arnääs
4) Siälawadh
Här studeras "Nordalingh" närmare, och dess gräns mot "Westerbottn". Intressant att notera är att Nordmaling inte var en by utan en bygd. På Wikipedia nämnas att "bygden låg norr om Malingen, en brant grusås norr om Saluån". Att ligga norr om Malingen blir Nordmaling! Det är på denna ås som dagens vindkraftspark är bygd.
Bild 1. ”Tabula Geographica Öffwer Nordmalingh, Grundsunda, Arnääs Siälawadh Sochnor uthi Ångermanlandh".
Stenklyfts karta är nära 400 år gammal, och innebär en kustförskjutning motsvarande 4 meter högre vattennivå än idag. Hur kustlinjens förskjuts var tema för både en gammal och en nylig artikelserie på Becken-Webben.
Bild 2. Detaljer i kartan, se text för information. Kartan hämtas från Lantmäteriets historiska kartdatabas, och gällande "copyright" hänvisas till en fotnot i en tidigare artikel.
Nordmalings kyrkan i mitten av kartan är från 1400-talet. En annan referenspunkt i tid är det så kallade Järnäsbrevet från 1413. I kartan ses att vissa namn på byar har koppling till geografiska och topografiska detaljer, exempelvis Bredvik (Bredvick) som 1649 ännu var en vik (Bredvijken) men inte så bred som den nog var på 1400-talet.
Andra platser av intresse är den skärgård som Nordmalingsfjärden bestod av. Platser idag som är fastland var då öar och skär, exempelvis Fårskäret. Järnäs ligger på spetsen av fastlandet söder om Fårskäret, och kallas på kartan för "Giernäs udden" (inte utmärkt i bild 2). Vill man titta på fler och i vissa fall ännu äldre kartor om Giernäs och annat i Nordmaling kan man tillbringa många timmar bakom denna länk till Riksarkivet.
För att nu studera vägen, så kan denna till del vara byggd 1649, men inte till byn Ängersjö dit den kom år 1662. Således kan kartan vara en prospektering av väg snarare än att återge en faktisk väg. Detta kan förklara varför vägen i prospektering inte passerade centrum i Levar (Leffwar) som blev gästgiveri. Länsstyrelsen Västerbotten berättar att Levar blev gästgiveri redan under 1630-talet. En annan och trolig förklaring är att det funnits väg redan tidigare, för häst eller till fots, men att 1600-talets vägbygge var avsett för vagn. Levar och kyrkan i Nordmaling har beskrivits tidigare artiklar på Becken-Webben, och så även Levar hotell.
Fortsätter man vägen österut kommer man till bron i Långed (Långeedh). Denna vägsträcka verkar gå rakt över tallheden och inte i riktning mot Håknäs (Håckknääs). Studerar man dagens kartor och även på plats i naturen ses en del skogsvägar i området som kan ha varit den gamla landsvägen. Att vägen drogs om söderut mot Håknäs var nog med anledning av vattenssågens tillkomst. Där fanns även ett färgeläger över Öre älv, och sedermera en bro vid Håknäsbacken. Ännu senare drogs Riks-13 fram över Öre med bågbro i metall vid 1900-talets början. Detaljer om denna väg och bygd berörs i boken Håknäsmördaren av Gunnar Sjöberg.
Ett annat uppvaknande gäller Norrbyn (Norbyn) och Sörbyn, vars namn hör ihop. Sörbyn är dagens Kriminalvårdsanstalt. Sörbyn ligger idag 1 Km från kustlinjen, och gårdsplanen ligger på 7 meter över dagens vattennivå. Drygt 100 meter söder om Sörbyn ligger en sjö "Skorran" på 4 meter över havet. Denna sjö var således en del av kustlinjen på 1600-talet. Sjö och angränsande delar i kustbandet, inklusive badplatsen Örsten, är idag är ett naturvårdsområde.
I nästa artikel studeras vägens fortsättning in i Västerbotten.
Gunnar Engström, 2024-03-05
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se